Stallets baksida blir framsida.

Så här såg det ut när vi flyttade in, baksidan på längan var just en baksida.

Massor av sly och gammalt bråte, trasigt tak och nästan ingen färg kvar på väggarna. När grävmaskinsfirman var här rensade de bort bråten och träden och så blev det grus istället.

Grus på marken och taket är lagat, en bit i rätt riktning och det ser riktigt prydligt ut även om det är slitet.

Sedan byggde vi stall i ena halvan av längan och var tvungna att såga sönder väggen på en del ställen och det såg väldigt illa ut ett tag.

Här är det bara stökigt, trasigt och fult men stallet är så pass f’ärdigt invändigt att det

går att använda och hästarna har stått inne under senare delen av vintern.

Förra helgen lagade vi som sagt panelen som var trasig och bytte ut lite dåliga brädor.

Vi har bara gjort det nödvändigaste och bara att laga gjorde att det såg mycket trevligare ut.

I lördags byggde Mats en stalldörr så det äntligen går att stänga och  igår målade vi hela sidan och städade upp på marken från sten och annat. Det blev hur bra som helst.

Det ser verkligen ut som ett helt nytt hus.

Men fast det ser ut som ett nytt hus ser det ändå inte ut som ett nybyggt hus. Det är mer så att det nu ser ut som ett gammalt men välskött hus. Färgen gjorde enorm skillnad och väggarna bara sög åt sig av färgen. Det var otroligt tacksamt att måla men det ser ändå inte nymålat ut och man kan inte se om man inte tittar noga vilka delar som är nya och vilka som är gamla av panelen så det blev precis som vi ville ha det. Inte för tillrättalagt och perfekt utan lagom. Nu saknas fönsterbågen som ska glasas, kittas och målas liksom fodret runt fönstret och sedan ska dörren samt luckorna målas gröna. Efter en del dividerande fram och tillbaka har vi bestämt oss för att måla alla dörrar på uthusen gröna ändå. Vi tycker det är så mycket gladare med grönt än svart och det finns ju både svarta och gröna i närområdet. Dörren Mats byggde blev bra men gångjärnen som är gamla vi återanvände var för klena och orkar inte hålla upp dörren ordentligt eftersom den är stor och tung så de ska bytas mot nya rejälare doningar som verkligen håller, det var en chansning som inte fungerade när vi testade med dem. De här mindre och  gamla får vi spara till en lättare dörr istället. Dörren är väldigt stor och det stör proportionerna lite tycker jag men det är så reglerna säger om stalldörrar så det är inget att göra något åt. När den blir målad i samma färg dom de andra dörrarna kommer den inte sticka ut så mycket.

Tanken med stallets utsida.

Kanske knäppt men så här har vi i alla fall tänkt bevara utsidan på stallet.

Stallet har flera dörrar och har inrymt flera utrymmen varav tre vi nu förändrat och gjort om till häststall. Insidan är alltså inte lik ursprunget men utvändigt har vi tänkt spara det som det är i allra möjligaste mån utan att göra avkall på de regler som finns för häststall idag. För vår del innebär det enbart en utvändig ändring och det är att dörren vi tar hästarna in och ut genom måste breddas jämfört med den dörr som fanns från början och som innan ledde till vedboden.

Baksidan av längan.

Stallet till hästarna börjar vid vänstra gaveln tills där brädorna står lutade mot väggen bortanför masonitskivan ungefär.

Det vi ska göra med baksidan är att byta och laga den panel som fattas eller är skadad. Där dörröppningen är syns också den gamla dörren som idag är både för smal och för låg och den ska bytas ut mot en dörr som utvändigt ser likadan ut som originaldörren men större så klart. De två svarta luckorna som syns har båda innerväggar innanför sig och har alltså ingen praktisk funktion längre men vi tänker lämna dem som de är och bara måla om dem så att det ser likadant ut som innan, de blir blinddörrar med andra ord. Vi vill ha gröna dörrar på uthusbyggnaderna och kommer att måla alla med kromoxidgrönt . Bortanför traktorn finns ytterligare en lucka och den blir också kvar. Där masonitskivan sitter under taket ska det sitta ett fönster och det håller jag på att renovera så det kan sättas tillbaka. Det är ett av de två fönster som finns i stallet så det blir inte så mycket dagsljus därinne när dörrarna är stängda, å andra sidan är det alltid mörkt när våra hästar är inne (alltså nattetid på vintern). Annars är det bara när vi håller på med dem som de är inne så behovet av ljusinsläpp skiljer lite från många andra stallar där hästarna istället får stå inne de flesta timmarna på dygnet och reglerna på jordbruksverket drar ju alla över en kam. Inte så att vi bryter mot några regler med bara två fönster men det rekommenderas nog mer ljusinsläpp egentligen.

Andra långsidan in mot gården.

På motsatta sidan av längan finns det också en hel del dörrar, luckor och portar. Hiterst två slagportar som ledde in i det vi kallade vagnslidret. Innanför portarna finns nu innervägg och innanför dem en box. Vi kommer precis som på baksidan att behålla utsidan så intakt som möjligt och då får portarna vara kvar men de ska lagas eftersom de som synes är sönderblåsta sedan många år. Även på denna sida blir dörrarna gröna. Bortanför portarna finns dörren som tidigare ledde in till vedboden och den är mitt emot stalldörren på baksidan och man kommer in i stallgången där idag. Ett stall ska helst ha dörrar ut åt två håll för att man ska ha bättre möjlighet att evakuera hästarna om det börjar brinna och även om denna dörren är smalare än vad den bör vara så är den bred nog att ta ut hästarna genom vid behov. Vi kommer att göra något åt den invändigt för att de ska bli tätare men låta den vara som den är utvändigt. Bortanför vedbodsdörren kommer en lucka som tidigare varit utgång från en av grisaboxarna och den ska vara kvar men är idag igenbommad med innervägg från insidan. Fönstret bredvid är det andra i stallet och ska vara kvar men renoveras. Sen kommer ytterligare en dörr och stallet tar slut strax innan den och den leder in till det som tidigare var grisastallet men som nu egentligen bara är ett mindre utrymme där grisapärekokargrytan finns, fönstret ska renoveras och vara kvar. Efter grisastallet kommer snickarboden och den har ett fönster på gaveln mot boningshuset. Dörren längst bort leder dit.

Här syns lite bättre den del som är stall idag och grisastallet.

Stallet slutar där den gjutna grunden slutar. Visserligen är golvet gjutet hitom också och man kan se att grunden hänger i betongen men det är ändå en stengrund. Huset har också sjunkit ner i bortre änden så ju längre bort man kommer desto längre ner mot marken ligger stommen. Vi ska gräva bort lite och se vad vi kan göra med panelen. Det är inte bara marken som har höjt sig utan huset har faktiskt sjunkit och man ser att panelen ändrar riktning strax efter den lilla grisadörren.

På lite längre håll och här ser man även den stora logen som ligger i vinkel mot längan.

Här syns dörren till snickarboden längst till vänster och att panelen är ganska algangripen längst ner. Den är lagad och lappad med masonit bland annat och en del är dåligt. Vi kommer antingen lappa i med riktigt trä där det behövs eller såga av hela den understa delen och sätta en droppnäsa och en liggande bräda. Det beror lite på hur mycket som är dåligt. Det är både snyggt och praktiskt och vi blev mycket nöjda med den lösningen när vi gjorde det på Ekenäs.

Så här skulle det bli då.

Jag känner mig nöjd med att vi utvändigt kan behålla utseendet i så stro utsträckning som vi gör och jag ser fram emot att vi ska laga och fixa till så det blir fint och få måla panelen i faluljus. Det enda som jag fortfarande inte är riktigt tillfreds med är just det där med de gröna dörrarna. Kanske borde de vara kvar svarta som de är och har varit… men vi tycker bättre om gröna dörrar… fast vi tycker ju om längan som den är också och vill bevara den… fast det var ju vanligt med gröna dörrar förr också… Vi får väl se hur det blir när det väl ska målas!

Nu sover hästarna inne

JA nu är stallet så klart att hästarna har kunnat flytta in. De står just nu därute och mumsar hö skulle jag tro och om en timme ungefär ska vi gå ut och titta till dem och släcka för natten.

Det är så skönt att äntligen kunna ha hästarna inne på natten. Äntligen kan de vara ute helt utan täcke också. Hästarna trivs bäst utan täcke och båda mina sätter rejält med vinterpäls så de fryser knappast men när de nu gått ute dygnet runt har de fått ha täcke eftersom jag inte haft möjlighet att ta in dem för att torka upp hur dåligt vädret än har varit.

Före…

Efter…

Ännu återstår en ytterdörr, fast belysning och lite annat som ska fixas snarast men boxarna fungerar och hästarna kan komma in. Sen ska förstås även hela utsidan göras vid, den ska få delvis ny panel och en del lagad men det och ommålning samt renoveringen av fönstren och de andra dörrarna får vänta tills våren och sommaren .

Formning för boxarna

När golvet var gjutet och ytterväggarna uppe var det dags att förbereda och gjuta fundamenten till boxväggarna. Det hade gått att ha trä hela vägen ner men det är mer praktiskt med betong eftersom trä suger åt sig av gödsel och kiss och det blir inte så trevligt efter ett tag och det är mer hållbart för sparkar och mockning med betong. Det är dessutom snyggt tycker jag att ha en gjuten kant längst ner.

Vi formade och gjöt en måndagskväll. Det var stressigt och vi höll på länge men det blev bra. Först slog vi ut streck på betonggolvet för att veta var formarna skulle bygggas, sedan borrade Mats hål i golvet och slog ner armeringsjärn. Dessa knöt jag sen ett vågrätt armeringsjärn i. I hålet som är tomt ska det ner ett grövre och längre armeringsjärn, där ska nämligen en av stolparna stå sedan.

Armering och markering på golvet var det ska gjutas.

När armeringen var klar var det dags att bygga formarna. De byggs av brädor och spikas fast i golvet och förankras ordentligt för att hålla för betongen.

En form till Linas boxvägg.

Längst in mot väggen ska det stå en stolpe liksom vid slutet på formen. Längs med boxväggarna blir det en avfasad kant, denna gör man genom att sätta trekantslister i formens ovankant. Här kan man se att det redan finns en kant av betong bortanför formen och det är den gjutna kant som fanns sedan innan, den avgränsade då grisboxarna från vedboden och blir kvar som en låg tröskel mellan stallgången och två av boxarna i stallet. Efter att alla formar var klara blandade vi betong och gjöt. Tog ett tag och man får hålla på en del och knacka på formarna för att få bort luftbubblor och se till att betongen är ordentligt fylld överallt så det inte blir fickor någonstans.

Eftersom det var ganska kallt när vi gjöt fick vi vänta ett par dagar innan vi rev formarna och kunde se hur det blev men det blev jättebra.

Stallet

Sist jag visade något av stallet var i höstas när vi hade haft grävfirman här för att höja vägen och få fram en parkering mot jordkällaren samt  göra en stallplan bakom längan. Innan dess var det katastrof så redan då såg det så mycket bättre ut jämfört med från början.

Nästan från början, här är ändå en del skräp bortrensat samt massor av döda träd.

Efter att vi städat upp helt blev det så här och det ser rätt okej ut.

Här är taket lagat och en nock har vi lagt på för det fanns inte alls. Sen kan man säga att vi gick bakåt ett tag för här ser det ju faktiskt riktigt trevligt ut. För att kunna göra om detta till stall var vi tvungna att göra om en hel del invändigt och dessutom riva lite på utsidan.

Så här såg längan ut från början.

På fotot ovan ser man baksidan, den sida som är neråt här på ritningen. Proportionerna blev lite si så där men det spelar inte så stor roll.  För att få till ett stall som skulle fungera med fyra boxar, tre för stora hästar och en för vår shettis, så fick vi ta vagnslidret, vedboden och den del av grisstallet som var boxar i anspråk. Totalt blir det strax under 60 kvadratmeter.

Alltså blir det såhär.

I det utrymme vi gör om till stall blir det två boxar på vardera gavel och en stallgång i mitten. Stalldelen är ungefär 10 x 5,5 meter invändigt.

Men som sagt innan vi kunde komma framåt var vi tvungna att gå bakåt…

Först fick vi se till att tömma vedboden som var halvfull sedan innan vi flyttade in

och sen påfylld med en del spillvirke av oss.

Jag la ut en annons på en lokal köp och sälj sida på Facebook och fick napp samma dag. Mot villkoret att allt hämtades och inte bara de ”bra” bitarna så skänkte vi bort veden. Visst kunde vi sålt veden men vi kände mest att vi ville få tomt och kunna komma vidare utan att vi behövde göra något så vi gav bort den. Så skönt att det blev tömt utan att vi behövde slita med det, det blev tillräckligt med tömning och rensning för oss ändå.

Efter tömningen såg det ut så här.

Till höger finns väggen som delar av in till vagnslidret.  När vedboden tömdes hade vi inte lagat taket ännu och inte heller röjt bort allt skräp och sly från baksidan så detta är egentligen innan det utvändiga fotot ovan. Man ser till och med att grävaren som gjorde stallplanen skymtar genom den öppna dörren här på fotot ovan Vi tömde även loftet ovanför vagnslidret och vedboden som var precis proppfullt med mängder av gamla redskap och saker som hört till jordbruket. Vi har kommit fram till att så länge släkten som bodde här drev jordbruket så hade de inte traktor utan använde hästar och/eller oxar. Det finns massor av redskap och verktyg men inget alls som varit traktordrivet/draget. Jag vet inte hur länge de hade djur och brukade marken själva men jag vet att en granne arrenderade stallet under ett antal år innan det började förfalla i alla fall och då användes ju säkerligen hans traktorer på gården. När vi flyttade hit arrenderade en annan bonde (fast arvtagaren till den förre) marken.

Här sysselsätter sig Mats med att slänga ut gamla okantade plank som det fanns hur mycket som helst av på loftet.

En del av det som än så länge har fått ligga kvar. Medar, skaklar och ett potatisårder och jag vet inte allt.

Dags att tömma vagnslidret. (Jag vet inte om det egentligen är ett vagnslider men vi kallar

det så eftersom där finns portar så man kan köra in vagn om man vill)

Virket har vi lagt in i brist på bättre ställe att ha det på. Eftersom det var något av panik att få undan allt när vi flyttade hit la vi det bara ovanpå det som redan fanns i utrymmet.

Under och innanför virket fanns det här.

Fotot är taget från vedboden och vi har tagit ner brädväggen mellan utrymmena. Portarna syns till höger. Här står ena halvan av vår veranda dörr, tyvärr finns bara den ena. Jag tror vi ha letat överallt, finns visserligen ett loft kvar uppe på sädesmagasinet på logen som vi inte kommer åt men jag tror inte den ligger där. Dörren kommer tillsammans med den enda verandafönsterbågen vi hittat att få agera förlagor när det är dags att göra glasverandan på huset.

Här en bild inne från grisstallet. Uppruttet virke och skräp.

Vi rensade upp och rev ut allt virke som inte behövde vara kvar. Det är fram till den här kanten som det nya stallet går. Vi har byggt en ny vägg där så grisepärekokargrytan hamnar utanför stallet och blir kvar i ett eget mindre utrymme. När vi hade rivit allt och grävt bort massor av gammal bark och jord och mög så vi var nere på grus överallt (utom i grisaboxarna där det redan var gjutet) så var det dags att fylla upp med massor. Vi använde dels den ölandssten som vi hade i en stor lava bakom logen och dels natursten som vi letade upp utanför stallet efter att de gjort stallplanen. Mycket sten gick det åt!

Uppfyllning i grisboxarna som låg lägst av allt i huset.

Ölandssten i mängder, den har tidigare legat i en bred gång eller uppfart fram till trappan på husets framsida.

Mindre stenar där det var mindre att fylla upp och ovanpå allt la vi singel.

Väggen mellan vedbod och grisboxar.

Det gjutna är kvar och stommen som är bärande. Man ser också hur lågt det är i grisboxen, vårt golv måste upp till brädkanten ungefär.

En del stomme kvar mellan vagnslidret och vedboden, dåligt skick dock.

Här är uppfyllningen nästan klar. Bara marken i vagnslidret som ska fyllas med ett lager singel också. Vi har tagit upp hål i väggen för att kunna köra in med traktorskopan och hälla singel och huset ser trasigare ut än innan…

Hål i ytterväggen.

Vi var tvungna att ta upp ett större dörrhål här i vilket fall eftersom dörren är alldeles för smal och låg för att vi ska kunna ta hästarna ut och in där på ett säkert sätt och då passade vi på att ta bort några extra brädor så att vi kunde få in skopan.

Gjutet!

Efter att vi jämnat upp hela golvet var det armering och sedan gjutning. Så skönt det var att känna att något gick framåt. Ett slätt golv på hela den yta som ska bli stall var fantastiskt trevligt att få till. Här är det grisboxarna som gjutits upp hitom stocken som ligger tvärsöver. Vi har gjutit fram till där boxarna tidigare började. Även här är det hål i väggen för att vi skulle få in skopan men här har vi inte tagit bort i stommen och det ska lagas igen senare.

Helt slätt golv. 

Nästa etapp bestod i att försöka spänna ihop stommen som delat på sig. Ena väggen, den till höger här, har givit sig av lite utåt och det har medfört att stockarna i stommen glidit ur sina lägen. Med hjälp av spännbjörnar drog vi ihop stommen bit efter bit och satte nya vinklar som håller ihop det.

Här syns hur den tvärsgående stocken dragits ur sitt läge från ytterväggen.

Här kan man se att man redan tidigare haft problem och stärkt upp stommen med extra järn

men hur dessa dragits loss när huset ändå fortsatt vika sig. Om det inte är så att järnen sattes redan när huset byggdes.

Det här är en spännbjörn.

Vi använde två för att räcka över och få kraft till att dra ihop huset. Vi lyckades dra ihop på alla ställen och det verkar fungera. Vi har ju också tagit bort massor av vikt uppe på takstolarna samt kommer så småningom att ta bort plåttaket och laga en del skador i taket och förstärka innan vi troligen lägger tillbaka samma plåt igen.

Så var det det här med att gå bakåt…

Det ser ju knappast bättre ut nu än innan vi började även om vi här har tömt allt, stagat upp stommen och gjutit ett golv. Utvändigt ser det ju hemskt ut.

Men nu när vi kommit så här långt… nu var det dags att börja gå framåt. Visserligen var ju golvet ett stort steg i rätt riktning men eftersom väggarna ändå såg så hemska ut var det först när Mats började sätta upp innerväggar som det verkligen kändes som om det hände något.

Det här är ju till exempel inte så täta och trevliga stallväggar.

Här däremot har ena långsidan kommit upp.

Vi har satt liggande breda plank som Mats hyvlat och spontat. De sitter direkt i den gamla stommen så det är lite snett och vint men det gör ju ingenting. Planken är ca 19 cm breda utan sponten så de bygger en del.

Mer vägg, skarvarna hamnar bakom de stolpar som sen kommer utgöra grunden till

boxväggarna så när det är klart syns inga skarvar.

Här har väggen kommit upp mot utrymmet där grisapärekokargrytan står och det saknas bara en bit på ytterväggen.

Nu är vi framme nästan vid nutid. Vi har jobbat med det här under hela hösten och vintern så fort vi haft möjlighet men det har gått långsamt, mycket långsammare än vad vi tänkt oss. Dels beroende på att Mats haft väldigt mycket att göra i firman, vilket så klart är jättebra, och dels eftersom han under 4 veckor i jul och nyår var sjukskriven och inte kunde göra något alls varken på jobbet eller hemma eftersom han opererade sin högra hand. Som snickare är det svårt att arbeta med en obrukbar högerhand (särskilt när man är högerhänt).

Bara lite kvar nu innan stallet är användbart och det ska bli helt fantastiskt skönt att kunna ta in hästarna.

vi har gott om vatten.

Nej vattenbrist kommer vi nog aldrig att få… nu tänker jag inte just på dricksvattnet för det har vi kommunalt utan mer vatten i trädgården och runt omkring.

Det här är åkern utanför huset, eller dammen ska jag kanske säga.

Taket man ser är det på utbygget, jag står i hallen på ovanvåningen så det är baksidan av huset. Stora delar av åkern står under vatten och ju längre mot vintern det blir desto mer vatten blir det. Förra året hade vi vatten på hela den här ytan och upp så att vinbärsbuskarna till höger stod under vatten. Jordkällaren är fylld med 30 cm vatten hela vintern och vi har haft fantastisk skridskois ute på åkern när det varit fruset. Utanför vinbärsbuskarna går vägen upp i skogen, även den står under vatten stora delar av året och då går det inte att köra där med vanliga bilar. Nu blev det dags att göra något och vi tog hit en firma för att lägga upp en vall längs med vattensamlingen och dessutom höja vägen så att den ska gå ovanför vattnet.

Jordkällaren och de förvildade vinbärsbuskarna. Här ska en gång gå ut till parkeringen som vi vill ha längs jordkällarens långsida.

  Bakom den här stora barrsaken finns jordkällaren.

Här har grävmaskinen börjat gräva och rensa upp. På alla jordkällarens sidor har det byggts på med material efter växter under många år och den har nästan försvunnit i marken och bland all kirskål och alla nässlor och det blir även väldigt fuktigt från allt som binder fukt på och runt den. Till vänster där den röda vagnen står har vi grävt och dragit upp den enorma barrväxten som syntes på förra bilden.

Här är vi nu bakom jordkällaren och längan. Som synes har längan tappat några takplåtar och det växer mest sly och ogräs där bak på marken. Ogräset och bråtet fick grävmaskinisten hjälpa oss med och Mats klättrade upp på taket och la tillbaka plåtarna som låg på marken. Nu blåste plåtarna ner för flera år sedan och taket har tagit en del skada men vi har inte hunnit lägga upp dem. Eller hinna hade vi ju kunnat göra men vi har ju gjort så mycket annat och detta har inte blivit av förrän nu och då kan man ibland bli irriterad på sig själv när det inte tar mer än nån timme att åtgärda det.

Nu ser det ut så här istället vilket ju är ganska kalt men här ska bli en stallplan för efter en del velande och fundernade och en hel del beslut som tagits och ångrats och bestämts om så har vi nu beslutat oss för att det bästa stället för oss att bygga stall på blir i just längan. Det innebär att vi får göra en del förändringar både på insidan och utsidan men vi tror att det kan bli bra ändå. Helst hade vi velat behålla längan som den var men samtidigt kan vi inte bygga fler hus och få ännu mer att sköta om och ha andra stående tomma och oanvända. Det kostar trots allt en hel del pengar både att bygga nytt och att underhålla. Som synes är taket fixat nu också och bara det gör ju att huset ser så mycket bättre ut. Vi har även lagt på en nock vilket inte fanns alls innan, det har nog aldrig funnits heller utan plåtarna var lagda tätt mot varandra vid nocken.

Så här ser det nu ut på baksidan. Om ni minns vår skämshög, den som låg på gavlen till längan, som jag skrev om för ett tag sedan och som var den enda sophög som låg kvar i trädgården så ser ni också att den nu är borta. Så skönt det var att äntligen bli av med den även om den var väldigt trist att ta tag i eftersom det var så mycket blandade säckar med saker som vi fick sortera upp. Tänk om de bara hade sorterat dem från bröjan och slängt dem. Det är jätteskönt att den här ytan nu är upprensad och ren. Nu har vi någonstans vi kan ställa saker och vi kan köra runt bilarna så att vi slipper ha dem framför huset. Vägen är upphöjd men vatten träcker ändå upp på en del ställen och vi ska lägga på ett par lass grövre material så att det går att använda vägen utan problem. Jag återkommer snart till hur det nu ser ut inne i längan och hur det ser ut på vägen och framför jordkällaren.

Vem ska bo i stallet?

Såklart måste jag presentera våra fina pållar också. 🙂

Tessi

Tessi är 15 år och en varmblodig travare. Faktum är att det är tack vare henne jag överhuvudtaget har hästar idag. Jag hade häst tills jag var 19 när jag sålde min New Forrest ponny. Jag gick i skolan och hade inte tid och hon var väl på gränsen till för liten och intresset fanns inte just då. Sen fortsatte jag plugga och flytta en del och det fanns varken tid eller pengar att skaffa häst igen men jag saknade det hemskt mycket. Jag hade innan dess haft egen häst sedan jag var 3 år när jag fick min shetlandsponny Polly.

Hela tiden tänkte jag att när vi köper gård ska jag skaffa häst igen, en inriden trygg häst som jag kan börja rida direkt, när det gått några år blir man ganska osäker så en stabil häst kändes bra att börja med. När vi så köpte Ekenäs hade gubben som ägde gården ganska många hästar i sina hagar, tror det var 7 första gången vi var där och tittade men sen sålde han någon och någon blev sjuk. Efter att vi varit där och tittat några gånger så erbjöd han mig att få Tessi gratis. Hon var bara 10 år då och en trevlig häst i lagom storlek. Hon hade tydligen bra travstam men var alldeles för liten för att ha en chans i loppen. Det var inte alls en oinriden travare som var min drömhäst och sannerligen inte det jag tänkt skaffa mig men det var för svårt att tacka nej efter att ha varit utan häst så länge. Att rida in henne borde ju inte bli några problem alls.

Snäckan min.

Nu har Tessi ännu inte blivit inriden fast det gått 5 år. Jag satte igång direkt vi tog hem henne och det gick hur bra som helst så fort jag skaffade ett vanligt ridträns och ett vanligt bett. Från början använde jag travtränset och ett travbett eftersom jag fick det och en massa andra travgrejor till henne. Varje gång jag satte på travtränset blev hon stressad och visade ögonvitorna och slängde tungan över bettet och bara rusade. Så fort jag skaffade ett vanligt träns och bett blev hon en helt annan häst. Jag har suttit på henne och skrittat i hagen men sen blev jag gravid med Maja och efter det har inte mer blivit av. Jag har tänkt så många gånger att jag ska ta tag i det igen men jag kommer inte längre än till tanken. Tyvärr har Tessi varit med om något otrevligt tidigare så hon är mycket rädd om sitt huvud och jag har inte lyckats träna bort det helt även om det är bättre. Hon har dagar när man inte märker det alls och dagar när man knappt får röra hennes huvud alls. Jag vet inte vad som hänt henne men det sitter djupt. Hon är dock väldigt snäll och trevlig att ha och göra med för det mesta och en klok häst som förstår mer än man tror.

Eftersom jag nu fick Tessi blev det så att det första vi gjorde på Ekenäs var att riva taggtråd och sätta upp nytt elstaket. Efter att vi fått det färdigt var vi tvungna att skaffa sällskap till Tessi som fram tills dess gått på grannens mark tillsammans med förra ägarens andra hästar han inte hunnit sälja. Eftersom jag haft en shettis under hela min uppväxt och hon var helt fantastiskt trevlig och bra med alla barn fast envis som synden så var det en shettis jag ville ha till Anton. På Blocket hittade vi Lina.

Lina

Lina är alltså en shetlandsponny och hon var bara ett år när vi skaffade henne, nu har hon hunnit fylla 6. Hon är en busig liten tjej som är alldeles för glad i mat. Barnen tycker det är jättekul att rida på henne och hon är trygg och stabil och går med på det allra mesta eftersom hon litar på oss fast hon egentligen inte är inriden i ordets rätta bemärkelse utan bara inåkt. Hon är nyfiken och på Ekenäs hände det att hon gick in i källaren och kikade lite om vi lämnade dörren öppen och hästarna betade i gräsmattan.

LinaFina

Lina skulle behöva mer motion och jag tömkör henne så att vi ska kunna köra henne. Vi har en liten rockard (en tvåhjulig vagn som man kan sitta ett par stycken i). När hon är inkörd kan jag och barnen köra ut henne så hon får röra på sig lite mer. Lina är jättesocial och kommer alltid när man kallar, det gör Tessi också men eftersom hon är rädd om sitt huvud kommer hon inte rakt fram utan håller sig gärna lite på avstånd.

Sedan i somras har vi även en tredje häst i hagen. Hon är inte vår utan det är en tjej som flyttat in i ett grannhus som har sin tvååriga frieser här. Jättetrevligt när det blev en häst till i hagen, vi har verkligen mark så det räcker till och nu blev det en liten flock som går där.

Hera 

Så det är till de här tre stjärnorna vi nu bygger stall. De kommer säkerligen trivas alldeles ypperligt i stora fina ljusa boxar med fint kutterspån.

Var bor våra hästar?

Charlotta undrade om våra hästar och det passade ju alldeles ypperligt eftersom vi nyss dragit igång ett nytt projekt!

Vi ska bygga stall! Äntligen ska vi bygga ett riktigt stall till våra hästar. På Ekenäs gjorde vi om det gamla kostallet till häststall. Det blev aldrig helt klart men där fanns nygjorda boxar, el och en ordentlig gödselplatta, höloft och plant gjutet golv i boxarna och på stallgången. Jag tycker om att kunna ta in mina hästar och jag tycker om att vara tvungen att ta in dem under vinterhalvåret för det är så mysigt att gå ut i ett stall med hömumsande hästar när det är kallt och mörkt ute och man kommer inte undan att umgås med dem liksom.

När vi flyttade hit fanns här inget stall, inte ens ett utrymme vi kunde använda så länge, så Mats byggde ett utestall. Allt enligt gällande regler med tre väggar och tak och rätt storlek för våra två hästar. Hästarna var inte i det mer än en handfull gånger och då bara när jag lagt upp mat till dem i krubborna där inne. Fullständigt överflödigt bygge, hästarna går i en hage på 2-3 hektar så de har gott om plats och i hagen finns en bäck där de dricker stora delar av året och det finns en dunge med stora lövträd och granar där hästarna står för att gömma sig för både regn, snö och flugor eller knott. De har precis vad de behöver i sin hage utan något utestall men regler är regler…

Jag saknade dock ett riktigt stall hela tiden, det blev inte av att man kunde ta in hästarna på något bra sätt och att hålla på ute är inte alltid så kul. Mycket av det sociala försvann när de bara gick i hagen samtidigt som det var ganska skönt att slippa göra stallet varje kväll och att släppa ut hästarna på morgonen under den här tiden när vi haft så mycket annat att göra på själva boningshuset. Under vintern har hästarna haft täcke på sig för att hålla sig torra och de har riktigt rejält med vinterpäls båda två så ingen nöd har gått på dem. Tanken var att vi skulle bygga ett stall när vi gjort färdigt det där som vi var tvungna att göra på huset och de andra husen men tills dess fick utestallet räcka.

Hade det inte varit för Emil så hade vi nog inte byggt stall nu helller… Emil var den där stormen som kom i februari nån gång. Emil såg till att förvandla utestallet till kaffeved. Eftersom det ändå tog en del tid att bygga och kostade några tusenlappar i material kändes det ganska trist att bygga ett nytt utestall att ha så länge när hästarna ändå inte använder det. Istället bestämde vi oss för att ta tag i det riktiga stallet.

Det här var vad vi hade att börja med! Detta är det gamla stallet som är byggt samtidigt med lilla huset, alltså runt 1840. Byggnaden finns med tillsammans med lilla huset på skifteskartan från 1850-talet och då fanns bara den del som syns här. 1905 byggde man till resten av huset och det är den långa logen jag visat tidigare. Detta är alltså den högra delen på den byggnaden och för några år sedan rasade den på grund av eftersatt underhåll. Det är riktigt tråkigt med tanke på att den är timrad och var så gammal och att det säkerligen gått att rädda den med ganska små medel om man bara gjort det från början.

Det har varit kostall men även gårdens hästar har stått här gissar jag, det finns liksom ingen annanstans de kan ha stått. Den lilla putsade utbyggnaden som syns till vänster är mjölkkammaren.  Nu ska detta bli vårt stall till hästarna och det blir inte timrat igen men utvändigt kommer det se ut som det gjort innan så långt det går tror jag. Vi får se lite när vi kommer längre för vi flyttar kanske lite på dörrar och fönster för att få till planeringen bra invändigt. Men innan vi kan börja bygga ska det rivas… Vi ska börja med att rädda så många av tegelpannorna som möjligt. Det är trekupiga pannor som ligger och taket har liksom sjunkit in så det ligger många pannor kvar på taket hela. Vi vill kunna lägga tillbaka samma tak som det varit innan när vi byggt upp stallet igen.