Här smyger ingen in… 


Innan vi lerklinade väggarna, när de fortfarande var rena timmerväggar, passade vi på att fixa till golvet. Det var otroligt skakigt och man kunde inte gå tyst i rummet och allt vibrerade när man rörde sig. Så kunde vi ju inte ha det så vi plockade upp ett par brädor mitt på golvet. Det fanns en rektangel med korta smalare brädor i ena änden av rummet, mot murstocken. Där börjde vi ta upp brädorna. 

 Vi hade innan kollat in i grunden och sett att just där under gick en golvbjälke som var uppstöttad med timmerstolpar som stod upp, dessa hade dock gjort sitt och ruttnat av i bottnen så nu hängde de bara i luften. Detta gjorde att golvet skakade.


När vi tagit bort golvbrädorna skyfflade vi bort spånen och lyfte upp underbrädorna. 


Nere i grunden låg en hel del ruttna brädbitar och skräp som vi städade bort. Mats grävde bort under där han skulle sätta nya stolpar och la singel där. Då dräneras stolparna bättre och ruttnar inte. 


Härlig arbetsställning som jag inte avundades. 


Efter att det var uppstöttat la Mats tillbaka underbrädorna och skyfflade tillbaka spånet för att sedan lägga tillbaka golvbrädorna. Det syns inte alls att brädorna varit uppe. Vi fick upp dem genom att såga i sponten mellan två brädor.  Hålet som var kvar lagade vi med nya golvbrädor. Det syns men det gör inget, så gjorde man ju även förr. 


När vi lerklinat klart, städat av och satt alla snickerier skurade jag golvet. Det blev stor skillnad och skurvattnet och sköljvattnet var helt svart. Någon skurning till behövs nog. 


Här alldeles nyskurat och på väg att torka.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s