Hade Karl-Oskar och Kristina verkligen viktigare saker att göra?

Jag funderar mer och mer på det där… visst hade folk förr det kämpigt och svårt och visst fanns det anledningar till att många utvandrade till Amerika för att försöka få ett bättre liv, men hade de verkligen inte tid att bry sig om hur deras hem såg ut? Hade de inga drömmar om hur de ville bo och leva? Var det inte just det som fick dem att flytta till Amerika även om just Karl-Oskar och Kristina är Vilhelm Mobergs fiktiva karaktärer.

Miljöerna i filmerna om till exempel Utvandrarna och Rasken är mörka och visar säkerligen en hel del av verkligheten men nog fanns det tid för annat än att överleva också. Alla år var inte svåra år och det var inte vinter hela tiden på den tiden heller. Var kommer de nytryckta tapeternas mönster från? Var hittar man mönster till dagens återskapade schablonmålade väggar och förlagorna till de nytillverkade kammarlåsen och vackra profilerade snickerier om sånt inte fanns förr för folk var tvungna att överleva? Inte kommer allt från slott och herresäten iallafall. Vem har brytt sig om att lerklina och tapetsera väggarna i vårt lilla hus som är byggt 1840, alltså samtida med den stora utvandringen till Amerika? Vem har ansträngt sig för att hyvla foder till fönster och dörrar, hur kunde de orka det när de var tvungna att lägga allt krut och all tid på att överleva? Vem har planterat blommorna utanför fönstren och målat huset utvändigt om tiden inte fanns?

Visst raljerar jag, såklart fanns det många som verkligen inte hade varken råd eller möjlighet att tapetsera sina väggar och visst svalt folk och hade det svårt. Dock tror jag att de flesta ville ha det fint omkring sig och gjorde så gott de kunde för att få det. Kunde man inte lerklina och tapetsera väggarna målade man kanske direkt på timret istället. Naket timmer var ett fattigmanstecken men alla var inte fattiga och man ville säkerligen inte uppfattas som fattig då heller. Man gjorde nog vad man kunde och eftersom kunskapen gick i arv kunde de flesta underhålla sina hus på ett sätt så att de höll och stod kvar. I arbetet med underhållet ingick att se till att taket var tätt, liksom idag och att grunden mådde bra vilket är lika viktigt nu som då. Viktigt var att kunna hålla sig varm, eller i alla fall att inte frysa, och då ingick att se till murstocken och även att slamma den. Det var billigt och enkelt och något var och en kunde göra själv. Det var säkerligen väldigt trevligt när den var vit och nyslammad och man slapp se soten på ett tag.

Vill man se miljöer som inte är så mörka och dystra kan man alltid titta på Astrid Lindgrens filmer. Madickens familj bor i ett vackert sekelskifteshus men de tillhör ett ganska välbärgat samhällsskikt, hennes vän Abbe däremot har det inte lika gott ställt. Emils Katthult inspirerar och miljöerna från Barnen i Bullerbyn likaså. Men man måste också tänka på att inte ta en films interiörer som en absolut sanning, de är trots allt ett konstnärligt verk av nutida människor som skildrar sin bild av hur de tror att det var…

Den här lilla filmen dök upp som på beställning på Mrs Universums blogg. Titta gärna på den och förundras över hur mycket känsla för estetik som ligger bakom allt arbete som är nerlagt för att försköna den här gården…och det samtidigt som de överlevde. En underbar liten film om en familjs öde och kärlek till skiffer, för nog måste mannen ha älskat skiffer alltid.

Han tog gravstenen med sig när han gick

Man kan också inspireras av de återskapade miljöerna Skansen eller något av våra andra länsmuseer bjuder på. Nedan kan man titta på Skansens senaste återställda hus Boktryckarbostaden. Befriande med de här interiörerna är att de är i nyskick tycker jag. De skildrar verkligen ett nyligen inrett hem med möbler som inte hunnit få patina. För rimligtvis kan ett toppmodernt borgarhem från 1840 inte ha möbler från tiden men med 150-års patina. Allt för ofta blir jag besviken på just de detaljerna när jag är på museum. Möbler från mitten på 1800-talet visas oftast väldigt slitna och likaså med golv och andra byggnadsdetaljer. Naturligtvis är det äkta och jag tycker patina är vackert men man måste tänka på att det inte är så det såg ut när det begav sig. Faktum är ju att de inte alls var slitna på den tiden utan att ett nyinlagt skurgolv då såg ut precis som vårt nyinlagda skurgolv gör nu. Golven var inte så nerslitna att kvistarna sticker upp och trösklarna var inte nertrampade av alla gånger folk gått in och ut, de var nya och släta och man hade byggt rakt, den där patinan med sneda rum och slitna byggnadsdetaljer har ju kommit efterhand. Många försöker dock istället härma efter patinan utan att fundera på hur det verkligen såg ut på den tiden de försöker härma. Inte konstigt att Shabby Chic slagit igenom så stort. Jag är definitivt ingen påhejare för att måla över gammal originalmålning bara för att den är sliten och jag tycker verkligen inte heller om när man fuskpatinerar möbler och inredning för att det ska se äldre ut. Däremot tror jag att det är nyttigt att fundera lite på vad som visas och inte bara köpa de museala miljöerna rakt av precis som man bör fundera lite på vilken bild som visas i filmer.

Ett toppmodernt borgarhem anno 1840

Jag tror att många som besöker Boktryckarbostaden kan bli besvikna för att allt ser så nytt ut, jag misstänker att en hel del inte tänker på att det är detta som är den äkta bilden av hur det kunde se ut. Folk förväntar sig slitet och gammalt eftersom det är längesen huset byggdes.