Vårt sovrum har i de fem och ett halvt år vi bott här varit en ren katastrof inredningsmässigt. Rummet var inrett som sovrum när vi köpte huset men vi började med att tömma rummet och sedan fylla det med flyttkartonger. På golvet låg träimiterande plastmatta och väggarna var tapetserade. Tapeterna är ett litet kapitel för sig, det var nämligen tapetserat med två olika. Varannan våd var en strukturtapet i vitt och ljusrosa. Varannan en medaljongtapet i vitt och gråbeige som dessutom var satt upp och ner. Tapeten under är en grön storblommig 70-tals variant så kanske har de bara velat ha bort den och då tagit vad de hade. Jag kan inte förklara varför man sätter upp två tapeter så här annars.
Här är rummet tomt men under de veckor vi hade fullt med flyttkartonger här sov vi i hallen utanför. Det gör vi nu igen för just nu går renoveringen av det här rummet in i slutspurten. Vi har hållit på i fyra veckor och har nu bara lite, lite kvar.
Elementet sitter här ovan på murstocken liksom de andra elementen på ovanvåningen gjorde innan. När Mats pappa gjorde om värmesystemet flyttade han elementen till ytterväggarna.I detta rummet satt då ett fönster mitt på väggen och Evald satte därför elementet under detta. När vi återställde fönstren satte vi i två fönster liksom det varit tidigare och elementet hamnade då mitt mellan dessa.
Bakom elementet fanns alltså murstocken och flera lager bubbliga tapeter. Det var tapetserat över murstocken och det hade släppt. Elementet hade dessutom gått sönder många år tidigare och stått och läckt ut vatten ner på golver, ner i bjälklaget och det hade sedan runnit ut i det pappspända taket nedanför. Skadan var sedan länge upptorkad och elementet lagat. Fördelen med gamla hus med naturliga material är att de kan torka upp av sig själv igen. Enda skadan som syns idag är svarta fläckar efter elementvatten som runnit på golvet och att färgen flagat från papptaket i rummet nedanför.
Under flera år har rummet nu sett likadant ut. När vi flyttade in där tog vi först ut plastmattan och de andra lagren mattor. Fram kom ett ursprungligen fint fernissat trägolv men dock misshandlat av en yxa som använts för att jämna till åsar innan mattorna lagts på.
Här samma hörn som ovan, murstocken tog jag fram samtidigt som jag gjorde vid hallen utanför. Då lagade jag också i med bruk de största skadorna. Fodren till dörren försvann i samma veva eftersom jag behövde dem till hallen där vi redan hade sådana foder på tre dörrar men behövde till den fjärde. Här inne skulle vi ändå få byta eftersom det inte fanns några till fönstren. Längs golvet satt det inte mindre än fem olika sorters golvsocklar.
Fönstren är bytta men har inte fått foder. Efter att vi varit helt utan el i rummet sedan vi rev ner den gamla dåliga kulon för 4 år sedan satte vi ett eluttag mitt på väggen för ett år sedan ungefär och tapeterna är trasiga här och där så rummet har varit otroligt trist att vistas i.
Vid fotändan av sängen var det kaos. En fåtölj som vi inte fått sålt och en bokhylla som jag köpte på lokala loppisen för några månader sedan trängdes med tidningar och en massa diverse bråte.
Bredvid dörren en platsbyggd garderob. Den byggdes 1952 då en större renovering gjordes i huset. Dörrhålet till vänster är igensatt sedan vi gjorde vid Antons rum. Hans rum var tidigare kök och man ville väl ta sig mellan rummen enkelt.
När vi (läs jag men med ett något motvilligt ok från Mats) nu för fyra veckor sedan bestämde oss för att äntligen göra vid sovrummet så började jag städa och tömma.
Vi bor i hallen så länge och även om det är lite trångt är det helt klart det finaste vi sovit sedan vi flyttade hit.
När rummet var tömt kunde jag börja riva bubblig pappspänning och lösa tapeter. Här syns också märkena efter yxandet på golvet.
Länge funderade vi på hur vi skulle göra med garderoben. Inte tidsenlig med den stil vi tänkt oss i rummet och skjutdörrarna är hopplöst tröga. Den fyllde dock en funktion och det var att dölja det sneda taket från trappan som är inbyggt därunder.
Här syns elementet och isoleringsskivan som suttit så här sedan vi bytte från ett perspektivfönster till de två korspostfönstren. Denna isoleringsskiva och en likadan i hallen utanför är den enda väggisolering vi har i huset. Bakom finns vindpapp och ytterpanel så där behövdes något mer.
Vi tog bort garderoben och här syns nu snedväggen som är taket i trappan.
Bakom garderoben dök originaltapeten upp så innan den där garderoben byggdes på 50-talet har där inte varit en garderob utan något annat.
När Mats byggde igen mellan fönstren passade han och Maja på att rita och skriva på väggen. Här står datum och alla våra namn och alla våra djur. Maja har också ritat lite.
Dörrhålet byggde Mats också igen samt satte nya jämna brädor runt snedväggen. Även om Mats var något tveksam till att sätta igång så har han varit bara positiv och deltagit engagerat i allt jag bett honom om sedan dess.
När väggarna var avslipade och alla spik utdragna var det dags att pappspänna. Det blir en del bitar till ett rum. Taket hade vi bestämt oss för att behålla för det var ett helt pappspänt tak som visserligen var målat med modern färg men som sagt helt.
Pappspänning är fantastiskt. Vi klädde även in lådan med papp.
Släta vackra väggar redo för tapetsering. Jag förstår allvarligt talat inte varför någon använder gips som måste spacklas och slipas när man kan pappspänna.
När väggarna var pappspända flängde vi iväg till Folkes Bygg för att köpa emulsionsfärg till taket. Limfärg funkade inte eftersom det var målat med modern färg redan. Modern färg vill vi inte använda så då blev det en emulsionsfärg. Sara tipsade mig om Wibos men eftersom jag ville måla under helgen och det inte fanns någon återförsäljare i närheten gick det inte. Hittade då en liknande färg på Folkes bygg så vi körde dit fredag eftermiddag. Hela lördagen gick åt till Antons 10-årsdag och sedan på söndagen hyvlade och satte Mats upp en snedbräda som taklist. Denna skulle sen makuleras och målas liksom taket. På eftermiddagen kom min bror och vi skulle bara ta bort de flagor som satt löst, slipa lite och sedan måla. Så blev det inte! Mer och mer färg följde med ner och till slut hade vi fått ner massor men inte allt och taket var trasigt på flera ställen. Lagningarna jag gjort i samband med pappspänningen på väggarna var borta och taket såg bedrövligt ut.
Hade det inte varit för att taklisten redan satt uppe hade beslutet att ta ner taket och spänna om varit enkelt men nu kändes det inte lika självklart. Efter ett tag bestämde vi oss dock för att göra det i alla fall. Problemet var ju hur det skulle bli att spänna mot taklisten, normalt sätter man den efteråt och gömmer kanten under den.
Som synes var det inget roligt tak att jobba med. Att ta ner taklisten hade inte gått utan att förstöra den eftersom den är en snedsågad bräda med tunna kanter.
När pappen väl var nere kändes det ändå helt ok. Taket ovanför var som de andra i huset, bara ett brädtak som hela tiden varit menat att pappspännas. Vi blev ungefär en vecka försenade på grund av detta men resultatet blev bättre än om vi inte fått problem med taket från början.
Va bra det kommer att bli. Spännpapp är fantastisk.
Trevligt med dolda meddelanden från er till framtiden!
Ja spännpapp är verkligen fantastiskt.
Hej!
Har ”snubblat” in på din blogg ett flertal gånger i jakt på arbetsbeskrivningar över äldre metoder.
Ni verkar ha koll på läget och det ni gör är mycket fint. 🙂
Jag och mannen vill spänna papp på en vägg som nu är råspont.
Men ju mer jag letar och frågar desto mer förvirrad blir jag tyvärr.
Så tänkte höra om du skulle vilja hjälpa oss med hur vi steg för steg pappspänner en vägg. Sen kör vi bara på just dem råden. 🙂
Vi vill inte ta bort fönsterfoder och taklist, hur gör man då vid uppsättning av papp?
Var lärde du dig att spänna?
Om du inte har möjlighet att hjälpa oss, vet du om det finns en handfast och detaljerad beskrivning på nätet?
Tack på förhand!
Mvh Anna
En anledning att inte använda spännpapp, speciellt på ytterväggar (utöver att man inte kan isolera på insidan då) är att om man som jag bor vind-utsatt så fladdrar & prasslar de pappspända väggarna så att man störs i nattsömnen i stort sett varenda natt! De enda som tyckte om detta var (näbb-)möss som sprang omkring mellan timmer och papp på jakt efter alla flugor som övervintrade där och innan de dog orsakade enormt oljud typ högtalarelement när de låg fastkörda & surrade mot pappen.
Flera av mina tak är fortfarande pappspända och där förekommer mest knäppningar vid väderomslag (fuktighet i luften), numera är de rollade med Nordsjö alkydoljebaserade ”Spärrvit”. En mkt matt vit färg, men max två överrollningar första omgången annars så följer limfärgen med på rollern. Andra & ev tredje omgången går att rolla ut ordentligt som vanligt.
En annan orsak är att i hus som har & fortsatt får lite sättningar kommer det att bli bubblor på väggarna och fula dragningar i hörnen, det hände tom mormors i övrigt välartade funkishus i Vimmerby.
Jag ser inte det som en anledning att inte pappspänna. Snarare att man verkligen bör åtgärda de riktiga problemen i huset om det är så mycket drag. Om det drar in genom väggarna bör man antingen plocka ner panelen och dreva mellan stockarna samt sätta vindpapp innan man sätter panel igen eller innan ny pappspänning se till att dreva inifrån. Ett gammalt hus är inte per automatik dragigt och det går alltid att åtgärda det drag som eventuellt finns. Att undvika spännpapp på grund av drag är lite som att säga att jag hänger inte upp gardiner för det drar så mycket från fönstren att de rör sig och det stör. Då får man ju istället åtgärda draget från fönstren och inte bara blunda för dem. Samma gäller det här med sättningar. Åtgärda problemen istället för att sätta upp stumt skivmaterial på väggarna. Om man får dragningar vid pappspänning behöver man se över grunden eller markförhållanden runt huset. Ett nytt hus sätter sig alltid men ett gammalt hus brukar bara ha mindre rörelser som inte påverkar spännpappen. Även ett välartat funkishus får sättningar i början om det är byggt av trä. Förr väntade man ofta med spännpapp eller andra väggmaterial tills huset stått ett tag och ”landat”.
Genom att dreva och täta kommer man också åt en hel del av eventuella mus- och flugproblem.
Att måla spännpapptak med alkydoljebaserad färg är inte att rekommendera utan man bör använda limfärg eller emulsionsfärg som inte blir för tung. Risken finns att taket hänger sig eller rent av rasar ner när det blir för många lager. Man kan också få problem med att färgen spjälkar och lossnar från taket när den äldre limfärgen inte orkar hålla fast längre.
För alla de som inte har något bekymmer med att ha sina möbler och familj någonstans under arbetets gång eller tycker det är onödigt att bo in sig i huset för att prioritera åtgärderna är det säkert väldigt enkelt att gräva ut runt huset, markförstärka, hissa till rätta, göra ny murstock, plocka ner vackert ådrad panel utan att skada den, sätta ny vindpapp som snart blir punkterad av spik & möss om man ska göra på det nya sättet = panel på läkt med luftspalt innanför vilket får vindpappen att vid byig vind fungera som pumpmembran och ge tryckvariationer som i sin tur ger prassel & flapp i spännpappen på insidan.
Det behövs inte mycket genomsläpp för att få dessa pulsationer (egentligt drag behövs inte) och ska man ha vanlig drevning som medger fuktutvädring så är det absolut inte heltätt.
Vad gäller tjocka lager av färg så är det väl just limfärgen som stryks på tjockt, alkydoljefärg (vanlig lacknaftaburen oljefärg, en utveckling av linoljfärgen ofta innehållande en viss del linolja) kan strykas/rollas mycket tunt.
Just ”Spärrvit” är en sådan matt färg som anses vara en av få som går att stryka utanpå limfärg! Hur ska man kunna skrapa/blöta ner limfärg från pappspända tak utan att pappen får revor och måste lagas/rasar ner?
Limfärg kan enligt kunniga inte strykas i flera lager och befintlig måste således bort om ny sådan ska appliceras, tunna lager av oljefärg ökar tyngden mindre än vad innehållet i burken väger.
Jag talar inte om akrylatfärg, sk plastfärg!
Det är märkligt att krita utblandad i pärllim målad på trä eller på spänd papp anses var toppen men gipsskivor i med samma typ av råvara inpressad mellan två pappskikt är tabu!
Jag har torrskrapat limfärg i brädtak = mkt dammigt & slitande på axlar men träet klarar sig bra.
Nu håller jag på med uppblötning + skrapning i ett annat brädtak för att limfärgen hade släppt på ställen där brädorna var mkt blanka = lättare men träets ytliga ådring åker lätt med vid fel riktning och den ändras lite här och var beroende på hur stocken legat vid sågning och runt knaggar.
Är rummet då i bra skick i övrigt mtp golv & tapeter är det inte lätt att få ner limfärgen utan skador på befinliga ytor.
Drevning stoppar inga möss om man inte blandar i svarvspån eller krossat glas!
Jag arbetar i mitt jobb med säkerhet, värme/energi, konstruktionsanalys/konsekvensbedömning sedan 37 år, har bott in mig 26 år i huset, läst mängder om just vård av gamla hus säkert tio år innan dess och vidtar inte åtgärder av slump eller förbiseende!
Om man ser på ”Äntligen hemma” eller läser aningslöst i byggbeskrivningar och bortser från alla de omfattande förberedelser mtp maskiner, material +inköp/transport, lagring under arbetet, arbetsutrymme och passande tid för medhjälpare (tid att hjälpa tillbaka), kan det vara lätt att vara rigid i sina ideala planer & råd!
Jag finner det komiskt att du känner att det är helt okej för dig att kommentera på min blogg på ett sätt där du använder ett flertal härskartekniker och förklarar för mig som om jag inte begriper för du är ju både äldre, mer erfaren och arbetar med säkerhet, värme/energi, konstruktionsanalys/konsekvensbedömning (vad nu det har med saken att göra) och har bott i ditt hus många fler år än jag bott i mitt. Du borde faktiskt skämmas över att ens skriva en sådan kommentar och försöka vinna poänger på helt ovidkommande saker. Allt det där har ju ingenting med vad du kan och vet om byggnadsvård att göra. Det beror knappast på ålder eller yrke utan någon som sysslat med något betydligt kortare tid kan faktiskt ha mer kunskaper och erfarenhet i vissa frågor.
Nu råkar jag ha stor erfarenhet av både gamla hus, att bo in mig i dem samt att lägga otroligt många timmar på att renovera, restaurera och byggnadsvårda dem. Jag har ingenting emot gipsskivornas innehåll men anser att det intryck de ger är stumt och trist. Det blir dessutom trevligare akustik i rummet med papp än gips.
Det kan naturligtvis finnas många olika förutsättningar i ett hus och för dem som bor där men nog kan de flesta flytta in tillfälligt i ett annat rum eller ställa möblerna på annan plats om man vill det, att det blir rörigt och trångt under tiden tycker jag man kan leva med. Att gräva upp runt huset är troligtvis nödvändigt om det fortfarande sätter sig så mycket att det märks markant inne i huset. Detta kan ske med äldre hus där markförhållandena ändrats nyligen eller handlar det om nyare hus som ännu inte satt sig klart. Ett äldre hus brukar inte sätta sig på det viset och om det gör det bor man som sagt förmodligen åtgärda detta. Att det i ett gammalt hus blir mindre dragningar i pappen tycker inte jag gör något då jag aldrig strävat efter att bo i ett nytt hus helt fritt från fel och brister, har man det målet kanske man ska bo i ett nytt hus.
Eftersom denna bloggen nu handlar om byggnadsvård tycker jag man som läsare bör ha det i åtanke när man läser. Alltså sätter vi inte upp panel utanpå vindpappen ”på nytt sätt” utan sätter panelen direkt på timret utanpå vindpappen. Varför ska man använda en nyare metod som ger ett sämre resultat? Vi målar liksom de flesta byggnadsvårdare inte med modern färg och då behövs ingen luftspalt.
Drevar man mellan timmerstockarna och i andra glipor ordentligt med lindrev eller tjärdrev stopapr detta effektivt en hel del flugor och möss då de får svårare att ta sig in. Det stoppar även drag även om det inte är 100% tätt och ett hus aldrig blir helt musffritt.
Lacknaftaburen alkydoljefärg hör inte hemma i något hus är min mening. Det finns ingen bra anledning att använda lacknafta överhuvudtaget. Det finns många bättre och hälsotrevligare alternativ. Nä, limfärg går inte att måla i hur många lager som helst och då får man tvätta ner den men ett antal lager klarar den att hålla. Att borsta och torka ner limfärg ur ett papptak eller trätak fungerar utmärkt men är inte ett särskilt inspirerande arbete och verkligen inget jag vill syssla med.
Diskuterar gärna det mesta som rör gamla hus men din nedlåtande attityd undanber jag mig. Du har ingen aning om vad jag har för erfarenhet och förutsättningar och vinner inget på att hitta på saker som inte stämmer för att förminska mig.
En härskarteknik är den omständighet där inget annat än oreflekterat begapande får förekomma!