Den var röd!


Länge, länge gäckade den mig och höll sin färg hemlig inne i den hårt slutna knoppen. Jag trodde den var rosa men den visade sig vara röd. En röd fylld vacker pion med doft, om än ganska svag.

Blodröd även om den ser något rosa ut här kanske. Så fantastiskt kul att den äntligen blommade efter de här 8 åren jag vårdat den. Nu hoppas jag den börjar skicka upp fler stjälkar också och växer till sig. När den får plats i rabatten där den sen ska få stå ska jag se till att ge den de bästa förutsättningar jag kan. Trist är bara att den liksom mina andra pioner inte lär blomma nåt vidare nästa år om jag sätter om alla till hösten.

Även Irisen och Aklejorna blommar nu.

Den här Aklejan blommar för första gången sen den kom som en liten planta på posten (köpte den på Tradera). Den heter Blue Tower om jag inte minns fel. Riktigt fin.

I min andra rabatt bred Vallörten ut sig på höjden och bredden så det står härliga till och det är precis knökfullt i mina ”så länge” rabatter. Tur vi planerar att gräva nya permanenta i sommar.

Annonser
Detta inlägg postades i Gården.

6 comments on “Den var röd!

  1. Birthe skriver:

    En Dillpion ser det ut som. De är grymt dyra upplysningsvis 🙂
    Fina växter för en gammeldags trädgård.
    Ha en skön sommar
    /B

    • Sophie skriver:

      Nej det är ingen Dillpion. Däremot är bladen som syns från en Dillpion men den står bakom. Jag ser på fotot att bladen kan se ut att höra till blomman men det gör de inte. Dillpioner har jag två stycken, de är dyra men billigare om man köper via Tradera.

  2. MrsUniversum skriver:

    Finfin färg tycker jag!
    Min allra första pion tog ännu längre tid på sig att blomma första gången. Ljust rosa. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge 🙂
    Min dillpion som jag köpte ifjol har krympt under året och blommar förstås inte alls detta år. Trädgård tar tid!

    • Sophie skriver:

      Ja det tar verkligen tid men det är ju det som är en del av tjusningen också. Att en del växer så det knakar och över alla bredder och annat växer sakta och försiktigt och måste lockas och vårdas. Det brukar bli att det är dem jag gillar bäst i slutändan… 🙂

  3. Stella skriver:

    Åh, fin!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s