Betongens vara eller icke vara


Jag tror att det allra första beslutet vi överhuvudtaget tog om det här huset var att teglet på fasaden skulle bort. Det var liksom uppenbart redan när vi såg mäklarbilderna och beslutet var taget redan innan vi tittat på huset första gången att skulle vi kunna bo där så var det utan tegel. Vi såg grunden också redan då men det var inte förrän senare som vi insåg hur rejält gjord den var. Teglet var riktigt lätt att riva men grunden som är gjuten utanpå den gamla huggna grantisockeln är armerad både vågrätt och lodrätt tätt och ordentligt. Grunden är gjord för att hålla och den har också burit upp allt tegel som stod på den. Mats har många gånger önskat att de nöjt sig med att sätta ett vinkeljärn att lägga teglet på vilket är en vanlig metod men här valde de att gå hela vägen.

Här ser man att grunden sticker ut en bit även om vi har provbilat lite på hörnet. Grunden är helt slätputsad och målad brun. Längst ner på panelen saknas den sockelbräda som ska sitta där, vi har väntat med den eftersom vi var tvungna att lösa problemen med grunden först, och därför ser huset inte ut att stå riktigt stadigt.

Vårt mål har hela tiden varit att försöka få bort betongen men det har varit många turer kring det. Först trodde vi att den gick att bila bort men Mats har provat en del mindre bilmaskiner och det har nästan inte hänt någonting och när han upptäckte armeringen blev det ännu mer tröstlöst. Han vägrade fortsätta och vi diskuterade alternativet att låta en betonghåltagningsfirma komma hit och såga bort så mycket som möjligt av betongen och sen kunde vi spritputsa utanpå det. Grunden som den är idag sticker ut utanför panelen med över 15 cm eftersom vi tagit bort både teglet och tilläggsisoleringen. Prismässigt skulle det går på ett antal 10 000-tals kronor att ta hit en firma dock och därför var det inget alternativ som var aktuellt just nu.

Ytterligare en provbilning, nästan resultatlös.

Vår senaste lösning innebar att Mats skulle bila bort ovankanten på det murade och sen skaffade han plåtar som vi kunde lägga längs med grunden sluttande utåt. Då skulle sen sockelbrädan fästas utanpå plåten och vattnet skulle rinna ut från huset och ner på marken. Plåten skulle sticka ut bara lite från grunden.

En mycket enkel skiss men typ så hade vi tänkt oss.

Inte den ultimata lösningen men en som hade fungerat rent praktiskt och som ändå ger möjligheten att lösa det permanent om man mot förmodan skulle gräva upp en guldskatt i gräsmattan senare. 😀 Vi bestämde oss för att det fick bli den här lösningen så att vi kunde komma vidare med huset och trädgården så Mats beställde och tog hem plåtar… sen hyrde han en mastodontbilmaskin för att ge sig på kanten. När han då väl började med den gick det ganska snabbt att tugga av den där kanten men så kom han till trappan på framsidan, den trappan som senare ska bort för att ge plats åt glasverandan och då tänkte han att han skulle prova bara lite och se om det gick att få bort in till stenen och det gjorde det. Lättare än vad han hade trott dessutom så efter en del dividerande kom vi fram till att vi skippar de där plåtarna och sen provar Mats med den allra största modellen bilmaskin istället. Att det gick att få bort en liten pyttebit vid trappan är dock inte samma sak som att det är enkelt att få bort 40 cm hög betongsockel runt hela huset, det är åtskilliga meter och jag är verkligen inte avundsjuk på Mats som ska ta bort all betong runt huset. Skulle tro att det är det tyngsta jobb han gett sig på här hemma.

Se här ser man faktiskt den riktiga grunden bakom all betong. Till höger trappan till pardörren på framsidan.

I tisdags kom så Mats hem med den där stora bilmaskinen och började med den gavel som vetter mot vägen. Det är den längsta biten eftersom den är hel och även om framsidan är längre egentligen delas den av en trappa på mitten vilket gör den till två etapper. Bortre gaveln är inte hel eftersom vi har utbygget där och baksidan var inte pågjuten för där har redan tidigare varit en altan som dolt grunden samt det gamla utbygget. I fyra timmar kämpade Mats med bilmaskinen som är så tung att jag knappt orkar lyfta den. Det gick inte så fort som han hade förväntat sig men när han slutade för kvällen hade han fått bort det mesta en bra bit ner. En bit är kvar neråt för där kom han inte åt eftersom där nu ligger massor av betongklumpar som jag ska städa bort. En bit mitt på är inte klar heller, där har han bara tagit det yttersta men det ser bra ut det andra. Det gör jättestor skillnad på huset att grunden försvinner. Vi kommer kanske aldrig att få fram stenens riktiga färg till 100% men det ser ändå så många gånger bättre ut nu än innan.

Fyra timmars jobb men ett riktigt tungt sådant. Huset börjar se riktigt färdigt ut nu när fler och fler detaljer blir färdiga.

Grunden går inte längre långt utanför panelen utan mer där den ursprungligen varit. På fotot står också vår gamle Buster och flinar åt mig, han bara väntar på att jag ska fylla skopan med betong.

Här ser man hörnet mot framsidan. Det blir stor skillnad på det som är bortbilat mot den sida som är kvar. Nu dröjer det nog ett par dagar innan han tar hem maskinen och gör klart gaveln för vi är upptagna på kvällarna.

Det är så skönt att det nu faktiskt verkar som om vi kommer att få fram stengrunden på ett riktigt bra sätt. Huset kommer vinna massor på det och vi kommer kunna göra vid runt huset äntligen. Som det är nu tycker jag nästan huset ser nybyggt ut för det är så kalt och tomt runtom. Det behöver göras klart så vi kan få upp lite växter och en levande trädgård istället för bara platt gräsmatta.

Annonser

4 comments on “Betongens vara eller icke vara

  1. Hans skriver:

    Kämpa på
    Huset blir jättefint!

    • Sophie skriver:

      Tack! Jag visste väl att det skulle göra skillnad att ta bort grunden men jag trodde inte det skulle lyfta huset så mycket. Det är så skönt att bli av med betongklumpen som dragit ner huset under alla dessa år.

  2. Lavin skriver:

    gud så skönt att bli av med den hemska sockeln, jag förstår våndan, bila i allmänhet är ju illa och ge sig på något sånt… Men bra blir det, som att gräva fram en skatt. Det är ju inte bara bättre proportioner, det är ju en vacker naturstenssockel. Kan man syra av det från stenen sen eller behöver man blästra? blir ju vackert med en sån fin ojämn kalkputs också, om det inte går att få bort allt.

    • Sophie skriver:

      Ja det är verkligen skönt men mycket jobb! Vi vet inte ännu hur pass ren stenen blir. Vi får se, det ser bra ut hittills.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s